Dieselalger och bränslekvalitet

Dieselalger är mikroorganismer som lever i dieseltankar där vatten finns närvarande. De trivs i gränsskiktet mellan diesel och vatten och livnär sig på kolvätena i bränslet. Det rör sig huvudsakligen om encelliga bakterier, men även svampar och i vissa fall virus kan förekomma.

Förökningen sker genom celldelning (fission), där mikroorganismernas DNA kopieras till nästa generation. Under gynnsamma förhållanden kan en ny generation uppstå på så lite som 20 minuter. Denna snabba tillväxt gör att föroreningen kan sprida sig explosionsartat om den inte kontrolleras.

Det har identifierats över 80 olika mikroorganismer som kan leva på diesel. Många av dessa är anaeroba, vilket innebär att de inte behöver syre för att överleva. Storleken varierar mellan 2,3 och 2,6 mikrometer, små nog att passera genom vanliga bränslefilter i moderna dieselmotorer och därmed orsaka problem i hela bränslesystemet.

Dieselalger kommer utifrån

Dieselalger är inte något som spontant bildas i tanken. De måste tillföras utifrån. Kontaminering kan ske plötsligt och till synes slumpmässigt, till exempel vid tankning eller via luftning, där mikroorganismer från omgivningen följer med in i systemet.

En ny, oanvänd tank som inte har varit i kontakt med diesel är naturligtvis fri från dieselalger. Mikroberna finns inte i själva bränslet från början, och de kan inte “uppstå” bara för att diesel och vatten existerar tillsammans i en tank.

Däremot skapar kondens, som ofta uppstår i dieseltankar, goda förutsättningar för tillväxt om mikroorganismer väl har introducerats. Vattnet ger dem den miljö de behöver för att föröka sig och spridas snabbt i systemet.

Det är därför viktigt att förstå att dieselalger inte uppstår av sig själva, utan är ett resultat av yttre påverkan. Att hålla tanken tät, torr och fri från kondens är avgörande åtgärder för att förebygga mikrobiell kontaminering.

Vad händer med dieselmotorn vid angrepp av dieselalger?

Dieselalger växer i gränsskiktet mellan diesel och vatten i bränsletankar. De livnär sig på kolväten och förökar sig snabbt genom celldelning.

Genom sin ämnesomsättning producerar de en seg biofilm och organiska syror som täpper till filter, bildar beläggningar i rör och skadar motorns bränslesystem. Redan små mängder dieselalger kan leda till effektförlust, medan större angrepp kan orsaka driftstopp eller motorhaveri.

När mikroorganismerna bryter ner bränslet försämras dieselkvaliteten. Lagrad diesel kan förlora sina egenskaper efter så lite som 6 månader, särskilt i fuktiga förhållanden. Oxidation och syrabildning påskyndas, och slam och partiklar bildas som täpper till bränsleledningar och skapar driftproblem.

I kontaminerat bränsle kan koncentrationen av mikroorganismer uppgå till miljontals per gram. Biofilmen de lämnar efter sig kan inte avlägsnas med filter, fysisk rengöring av tank och system krävs för att stoppa spridningen.

Utöver reducerad motoreffekt orsakar mikrobiell aktivitet korrosion och skador på metallytor, både i tankar och bränslesystem. Resultatet blir ökat slitage, kostsamma reparationer och i värsta fall total systemkollaps.